Härliga promenad svängar här

Sista natten hemma i stan

Då sitter jag här. Försöker bli trött och det snurrar tusen tankar på en gång. Jag är nervös hur det kommer bli med maten imorgon. Jag är minst lika nervös och orolig för hur det ska bli med maten över huvud taget i min nya vardag. Jag önskar jag vore på plats och installerad. Jag vill inte mnärkas i mängden vilket man gör som ny. Dom andra kanske tycker jag är en stor bluff, så nervös inför det. Nu är det dessutom sista natten med min fina lilla hund. Sen dröjer det veckor innan vi får träffas igen. Det vore faktiskt skönare att ha med honom från början kan jag känna nu för då läggs lite mer uppmärksamhet på hans söthet istället för på hur jag är. Känner mig naken utan honom på något vis. Nu har jag tagit mina natt mediciner, dubbel dos av vid behovs medicin så att jag ska sova hela den här natten. Klockan är ställd på 05.45.
 
Skäms över hur mycket jag har med mig. Samtidigt som jag liksom behöver ha det där. Jag vill inte sakna något och tar hellre med min för mycket än för lite. Imorse gjorde jag något lite busigt. Jag vet att jag fortfarande är under LPT men det struntade faktiskt vi i idag vid två tillfällen. Imorse var jag ute på en 20 minuters promenad själv med hunden i soluppgången. Så fantastiskt det var. Sedan så gick jag fram och tillbaka till en kompis själv. Jag vet att jag inte får vara ute själv men nu blir jag ändå utskriven imorgon så jag kände, vad spelar det för roll? Det var så obeskrivligt skönt och jag ser fram emot att återgå till mina promenader. Jag vet att min kropp inte är i gott skick efter nio månaders stillhet så jag ska ta det i lugnt tempo. Har precis fått blod gånger två, äter lite mer varierat och kaliumhalten ligger bra sen sista droppet. Min kropp är redo att byggas upp igen. Nu vill jag bara att det ska bli morgon.
 
 

En hektiskt helg

Nu är helgen slut och jag är helt slut. Det efter allt bärande, promenerande och packande. Har ju även träffat hela släkten, vännerna och familjen bor jag hos. Det är intensivt jämfört med sjukhuslivet men jag kan bara säga en sak, jag älskar det. Även om kroppen gör ont och jag är så trött. Igår somnade jag innan jag ens gjort mig iordning. När min mor kom upp för att säga godnatt vakna varken jag eller hunden. Jag kan inte förstå att jag imorgon såhär dags är i Skåne. Jag är nervös inför vilka jag ska få ha som kontaktperson och terapeut, vilka jag ska bo med och hur det ska se ut i veckorna. Nu är jag precis ny duschad för andra gången idag och har landat i soffan.
Här skriver du lite information om dig kanske, vad din blogg handlar om och något om dig? Skriv vad du vill eller skriv ingenting alls. Kram HannaVic.se